From small things, big things come

Okej, först några ord om vad jag inte gillar i politiken och sen vad jag gillar och varför. Jag gillar inte när politiken blir elakt ordmärkeri, när man vägrar att diskutera i sak, utan istället medvetet missförstår, misstolkar och går på person istället för sak. Jag ogillar också kulturrelativism, klappar på huvudet och när det uppenbart är så att människor och länder bedöms med helt olika måttstockar beroende på namn och ursprung och vad det nu kan vara. Jag avskyr rasister och rasism också när det kommer i all välmening. Om jag och min granne gör samma sak, så ska vi bedömas på samma sätt. Korkade sedvänjor och idiotier i lärors och religioners namn kan aldrig försvaras.
Det jag gillar är politisk verkstad. Gillar hur resonemang, diskussioner och konstruktiva förslag bygger temalekplatser, cykelbana på Disponentgatan, en skejtpark i Hyllie och ett nytt stall i Klagshamn. Jag gillar att dricka svagt kaffe i solskenet och se hur Malmö blir grönare, tätare och mer blandat. Jag gillar att kärnkraftverk stängs, att förskolegrupper minskas, att Ahmed får stanna, att tunneln genom Hallandsås äntligen blev klar. Det är de små stegen, reformismen, de gröna fotavtrycken i asfalten, ett leende och en varm kram och tack, skillnaden som görs som får mig att stå ut och till och med tycka att det är roligt ibland.