Det blir aldrig som man tänkt sig och det är bra det. Vi bestämde oss för att skaffa barn på våren nån gång. En impuls, liksom. Som allt annat viktigt jag bestämt i livet. Det var långt innan jag fattade att impulser är det jag består av, så jag trodde in i det längsta att det var ett genomtänkt beslut. Det var det inte. Däremot var det det allra bästa beslutet jag någonsin fattat. Och flickan slog upp sina guldbruna ögon natten till den andra maj 1987 och jag vandrade hemåt till vår tvåa på fjärde våningen till ljudet av näktergalen, min hemstads näktergal och jag visste att allt var förändrat att nu eller aldrig blev jag vuxen. Därhemma hade tidningen Arbetet just fallit ner på hallmattan tillsammans med DN, en tidning åt vardera föräldern, och jag läste att Bengt-Åke Gustafsson varit stor matchhjälte i Sveriges oavgjorda VM-match mot Sovjet. När klockan slog sju ringde jag till jobbet och sa att jag inte kunde komma denna dagen. Äventyret kunde börja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar